Gabriella Ström

Jag vill bara skrika. sååååååååförbannadddddd

i give up. orkar inte med att folk försvinner, folk man trodde va vänner. jag orkar inte med falskhet. jag orkar inte med att vara sjuk. jag orkar inte med skolan. jag orkar inte med min omgivning. jag orkar inte vara 16. jag orkar inte med hur sverige ser ut för folk är dumma i huvudet och röstar som jävla idioter. jag orkar bara inte.

Har ni (eller det kanske inte är någon som helst som läser det här, men endå) också någon gång slitits emellan två olika val? Mellan saker som för andra kanske inte är särskilt viktiga, men som kan vara livsavgörande för en själv? Jag har. Just nu. Och jag hatar det. Ibland kanske det är bäst att följa magkänslan, men vad händer när det blir fel liksom, man får inte alltid en andra chans. Allt är bara så sjukt skevt just nu och jag hatar det.

All i know is that I'm lost without you.
I'm not gonna lie.
How am I gonna be strong without you,
I need you by my side.

Imorgon ska jag och min mamma åka och titta på John Bauer gymnasiet, ska bli kanske hur skönt som helst.
Nu sådär på kvällskvisten så tog jag mig en promenix med Rikard, det va härligt. Helt sjukt hur mycket man kan rensa skallen på ca 2 timmar med lite sällskap.
Nu ska jag tvätta av mig sminket, ta på mig sköna myskläder och krypa ner i min säng. Cyaaaaaa

I don't wanna be without u a second, what happened to me? This is not good!

Ligger i mitt palats till säng med snorpappret i högsta hugg! Det märks att jag har en infektion i kroppen, det vill jag lova! Väntar på att John Bauer ska ringa upp mig, eftersom jag troligen ska byta dit. Jensen my ass....

Men nu ska jag nog ta och sova lite, fundera på framtiden eller slå på ännu en film. (låg nyss bänkad framför Pinochiho)

Det är alltid bäst att vara ensam. man slipper bli sårad. man slipper tänka på att såra någon annan. jag vill, som jag känner just nu aldrig mer släppa in någon på livet igen. bara klara mig själv. för jag kan det. okej jag ljög, det är inte alltid bäst att vara ensam. inte alltid.